fjalledarna.blogg.se

Hej hej, hallå bloggen. Den här veckan har varit ganska intressant, vi har fått lära oss hur man torkar mat för att göra relativt gourmet:iga måltider mitt ute på fjället med hjälp av torkade ingredienser. Vi har även fått ta del av en spännande historia om Grönland!

Veckan började med att Sara och jag fick möta upp Anita Forsell, inackordera henne i skolans internat och hyra Uman Center. Där åkte mattorkarna fram och all den förinköpta maten torkades; det var en lång bana av bland annat lök, tomater, köttfärs, allehanda frukt, bönor och till och med ägg som fick provtorkas.

Dagarna var uppbyggda på sådant vis att vi fick först lite teori om mattorkning och näringslära och vad man skulle tänka på för att undvika otrevligheter som t.ex. aeroba bakterier, därefter sattes vi i arbete. Med knivarna i högsta hugg ordnade vi sju hyllor med mat per tork som fick ligga ett par dagar för att bli krispigt torra.

Nästa dag visade Anita ett intressant bildspel om hennes resa till Grönland där hon fick jaga tillsammans med befolkningen. Det var hundspann, brutalt tidiga morgnar och väldigt lite att bestämma över tillsammans med jägarlaget - både på grund av språkbarriären och dessutom tidspress.

Sedan var det dags för slutprov! Klassen samlades ute på Luspholmen och alla fick visa vad de gick för med de (nu torkade) ingredienser som stod till buds. Det var en veritabel fest, allt från tjockt och mättande bröd gräddat i Trangia-stekpanna till mustig chili con carne serverades. Dessutom till en bråkdel av vikten hos färska ingredienser! Ett poäng till gramjägarna! Magnus vann matlagningstävlingen med sitt Astrid-Lindgrenska Lovisbröd, det tidigare nämnda tjocka och mättande brödet. Vansinnigt gott!

Det har varit en lärorik och intressant vecka, det känns helbra att slippa gå och bära på tråkiga, köpta påsar med frystorkat när man är ute på tur, att man numer kan styra sina måltider exakt hur man vill ha dem. Dessutom finns varken modifierad stärkelse, natriumglutamat eller E-nummer längre med i turmåltiderna. Ett poäng till alla som ogillar att stoppa i sig konstigheter! *high five!*

Jim

Under "primitiv-veckan" var premisserna att vi skulle leva en vecka ute i skogen utan tält eller  liknande konstgjorda skydd, utan liggunderlag och utan sovsäck. Alltså utan alla de vanliga bekvämligheter vi är vana vid när vi går på tur.

Vi hade alla olika ambitioner och mål med veckan. Johan, Emelie och Andrè valde att se det som ett överlevnadstest och hade ej med sig någon mat och mycket begränsat med utrustning, medans Jim och Lina spenderade en hel dag med att bygga en vedeldad skifferugn för att baka pizza. Helvete vad go den blev säger Jim i skrivande stund!

Vi kom dit på måndag och precis när vi stannade bussarna så kom dom första regndropparna och hela första dagen gick åt att hitta en bra lägerplats och att bygga skydd. Vi var uppdelade i grupper om två - tre personer i varje och alla hade sina ideér om hur det perfekta skyddet skulle se ut. Huvudsakligen användes två modeller, en då man lutar slanor mot ett stenblock och sedan tätar med mossa och eventuellt granris. Fan, jag måste sluta låta som en "gör det självmanual från 70-talet". Hursomhelst tillbaka till modell nr två, den klassiska och väl beprövade lappkåtan. Vår grupp valde modell nr två, alltså lappkåtan. Vilket också skulle visa sig bära frukt, både under dom kalla höstnätterna men också då veckans bästa kåta skulle utses. Vi blickar tillbaka mot veckan med ödmjukhet och tackar Hannes för en god match.

Skämt åsido. dagarna gick, vi var hungriga, blöta och frusna. trots det blev det många skratt inne i kåtan där vi kröp in för att komma undan det oupphörliga regnandet. När vi så här i efterhand ser tillbaka på veckan kan vi bara konstatera att vi lärde oss väldigt mycket om oss själva,varandra och om hur det är att Leva Primitivt. Vi glömmer nog aldrig Teos nybakade bröd på morgonen med stekt fläsk och bearnaisesås eller den rökta öringen vi rökte i klassens gemensamt byggda rök.

Tack klassen för en grym vecka!!!

/ Veckoansvariga: Robert och Fredrik

Vår andra skolvecka bar av till Ammarnäsfjällen med fjolårseleverna Micke och Stina, turen gick runt Tjulträsket. Första etappen gick ifrån utkanten av Ammarnäs efter Kungsleden upp till Aigertstugan där vi spenderade natten. När vi kom upp till stugan blev vi bemött av stugvärden, han var en trevlig prick och gav oss tillåtelse att tälta direkt utanför stugan. Vi fick även använda oss av bastu och stuga för våra samlingar.

Då var första skolveckan på Fjälledarlinjen avklarad!
Vi träffades en helg på förmöte i maj, och hade två introduktionsdagar med hela skolan i förra veckan, och efter bara en vecka tillsammans känns det nästan som man känt många hela livet.

Veckans kursledare var Ulla Persson från Friluftsfrämjandet. Hon höll i en hel del klassrumsteori, men vi var också ute och gjorde kompassövningar, gjorde upp eld, lagade strövargodis på triangiaköken och liknande. Vi gjorde också olika lekar, för målet med veckan var att bli utbildade Strövarledare i friluftsfrämjandet, så att vi kan arbeta med barn i naturen.

Men roligast var att förbereda inför Primitivt-veckan, när vi ska bo i skogen i en vecka utan tält, sovsäck och liggunderlag. Vår klassföreståndare Håkan lärde oss att laga mat i kokgrop, precis som på stenåldern. Det funkade bra! Vi grävde gropar, lade i varma stenar som vi eldat på ett bra tag, lade i grönsaker, kött och kyckling och fyllde på med varma stenar och torv. Sen fick det koka några timmar innan var det klart.

Vi spenderade natten i skogen två och två i kojor vi byggt lite utspridda i skogen. Jag och Jim byggde en så stor koja att alla 18 i klassen fick plats i den. Tyvärr gick vi vilse i mörkret på väg hem efter att ha stekt bacon & ägg på skiffersten vid den gemensamma lägerelden, och vi yrade runt ett bra tag i mörkret innan vi hittade hem. Vårt bygge hade tagit så mycket tid att vi glömt fixa riktigt med ved, så en stadig björk fick stryka med i mörkret innan vi kröp in i kojan och eldade på. Tjocka mosslager på slanor med mycket björkris gjorde att vi lyckades hålla ösregnet borta fram till tidiga morgontimmarna när det började droppa in. En natt att minnas!

/Nicolas